Nävgröt & fläsk

Nävgröt är en urgammal rätt som tros ha kommit till Sverige på 1500-talet och 1600-talet när de finska nybyggarna koloniserade finnskogarna i Värmland och Dalarna. Nuförtiden betraktas nävgröten som typisk Värmländsk och den traditionella rätten har fått ett riktigt uppsving med många entusiastiska anhängare.

2006 bildades Nävgrötsakademin i Torsby. Medlemmarna ser det som sin livsuppgift att missionera för nävgröten, dess bevarande och utbredning i landet samt övriga världen. De har  utlyst den 10 september till nävgrötens dag. Folke Eriksson, akademins grötmyndige tycker att det är en insats för mänskligheten att sprida kunskap om rätten. Bland övriga medlemmar kan nämnas några namn: Berit Juhl från Lysvik som har skrivit en barnbok om nävgröt, Sonja Gustafsson från Gräsmark som under många år har kokat gröt på finngården Kvarntorp i Lekvattnet och Karin Våhlberg från Torsby som har spritt nävgröten internationellt, bla. till Storbritannien och Ryssland.

Nävgröten brukar också kallas motti från finskans mutti, ett låneord för rätten. Antagligen kommer ordet nävgröt från att gröten åts med nävarna. Den var lätt att ta med sig ut när man arbetade i fält. Gröten var torr och sprack lätt upp i klumpar. Man tog en klump och doppade den i fläskflott och åt. Under historisk tid och senare i festliga sammanhang åts nävgröten i Savolax. Idag lagar många till rätten hemma och den serveras på hembyggdsgårdar och andra ställen runt om i Värmland.

På Tossebergsklätten serverar vi dagligen nävgröt & fläsk med lingonsylt och lingondryck. Vi har även något gott till kaffet, som innehåller skrädmjöl och lingonsylt. Den berömda "Stöpaforskakan" har genom åren blivit en riktig klassiker. 1997 utlystes en tävling i Stöpafors. Det bästa bakverket med skrädmjöl i skulle koras. Många bidrag lämnades in och juryn hade svårt att enas. Lena Riheim, en kvinna boendes i Stöpafors deltog i tävlingen och tänkte något robust i stil med nävgröt och fläsk när hon komponerade receptet och därmed var Stöpaforskakan född. Hon vann första pris med sin kaka och av tradition finns Stöpaforskakan att avnjuta varje säsong hos oss.

Vi säljer också 1 kg påsar med Skrädmjöl från Stöpafors kvarn.

För att tillaga Nävgröt behövs alltså skrädmjöl. Det är ett fullkornsmjöl som är gjort av förstklassig havre. Havre är ett av de mest näringsrika sädesslagen. Skrädmjölet i sig är rikt på fibrer, vitaminer och mineraler. Det innehåller protein och nyttiga omättade fettsyror. Användningsområdet för skrädmjöl sträcker sig till så mycket mer än att tillaga nävgröt. Skrädmjölet kan även användas till att göra goda kakor, kex, våfflor, muffins, matbröd och välling. Det är exempelvis utmärkt bra att använda för de som är glutenallergiker.

Nedanför Tossebergsklätten fot ligger byn Stöpafors. Där finns den gamla anrika Stöpafors kvarn som togs i bruk första gången 1917. Därifrån får vi skrädmjöl. Stöpafors kvarn är den enda kvarnen i Sverige där skrädmjöl framställs på gammalt, traditionellt sätt. Man rostar havren i vedeldad panna och mal i stenkvarn. Havren är ekologisk odlad. Själva rostningen ger en bränd aromatisk smak av mandel. För att göra 1 kg skrädmjöl går det åt ca 3 kg havre. Skalen som blir över kan användas till djurfoder.

Stöpafors kvarn är en historisk kulturbyggnad som är värt ett besök. Där kan man få se hur hela processen går till, träffa mjölnarna Lennart Svahn och Kerstin Persson och känna de historiska vingslagen. Varje år, i augusti anordnas dessutom en kvarndag.